Jag kommer aldrig glömma första gången jag skulle fixa en lägenhet. Det var i London och jag och tjejerna hade haft lite mejlkontakt med en mäklare på en mäklarfirma i stan. Vi åkte dit för att träffa snubben och körde sedan med honom i hans bil, till en lägenhet han tyckte skulle passa fint för oss. Och visst var den fin. Hyran var inte heller särskilt dyr, för fyra än så länge arbetslösa tjejer.

Det var egentligen rätt konstigt. Hur kom det sig att han ville hyra ut en lägenhet till fyra, då väldigt oseriösa tjejer som dessutom var arbetslösa? När en av vår mäklares kollegor frågade oss detta med en aning tvivel i rösten, svarade vi naivt "our parents are rich, it's no problem". När mäklaren själv frågade vad vi skulle hitta på när vi flyttat in svarade vi "sex, drugs and rock 'n' roll" och fnissade ikapp. När vi skulle skriva på kontraktet och skulle välja titel frågade vi om vi fick kalla oss för Lord.

Det blev ingen lägenhet den gången.