Alla som känner mig något sånär, vet att jag inte precis kan klassas som världens största fan av att flyga. När jag var i Asien och hälsade på Jakob, tyckte jag det blev mer och mer läskigt för varje gång. Som tur var hade jag ju Jakob vid de flesta flygningar, men inte den här gången. Det var min sista flight på den resan och slutdestinationen var Kastrup. Det var kö på Istanbuls startbana och vi fick sitta och vänta tålmodigt på att få komma åt den. Jag höll armstöden så hårt att knogarna vitnade och tittade ut genom fönstret. Mannen bredvid avbröt mig: "Är du orolig?". Just då uppmanade piloten sin besättning att "get ready for take off" och planet rullade fram på startbanan. "Ja" svarade jag. Planet började röra sig. "Jag är lite flygrädd" fortsatte jag, och planet hade nu ökat markant i hastighet. Mannen bredvid mig log finurligt. Nu körde planet riktigt fort och jag kände att jag blev kallsvettig. "Jag har varit nära att krascha tre gånger" sa mannen. Planet lyfte. "Eller nej... fyra". Planet steg och gjorde snart en sväng i luften. "Jag kommer inte riktigt ihåg, men jag tror det var fyra!".

Jag ville att någon skulle komma och ta mig därifrån, sätta mig i ett supersäkert flygplan och flyga mig ända hem till Tyringe efter denne mans mindre lämpliga avslöjande. Behöver jag tillägga att han lite senare plockade mat från min tallrik?